Slut
Jaha då var semestern slut. Det ska bli riktigt skönt att börja jobba, få rutinerna att fungera och träffa alla underbara människor på jobbet.
Samtidigt som det är ganska skönt att inte göra några måsten alls.
Veckan börjar med besök på gyn, sen cellprov och fredag ska jag till psykiatrin. Full rulle! Ska till och med bli skönt att komma ut på mina promenader, försöka hålla tisdagarna. Skulle ju varit duktig på semestern och kommit ut men så blev det inte.
Att semestern är slut=hösten på ingående. Tänk om jag börjar må sådär dåligt igen. Tänk om jag inte orkar ? Alla säger att depressioner blir värre på hösten. Blir nästan lite rädd för mig själv. Allt jag vill är ju att få må bra och ha det bra.
Har inte träffat pappa på säkert 3 veckor nu, skönt på ett sätt samtidigt som jag saknar honom på ett sätt. Mamma ska vi inte tala om, gör så fruktansvärt ont vissa dagar att hon väljer bort oss!
Drömde att morfar levde i natt, men han var jätte sjuk i cancer. Han vägrade släppa taget, till slut fick han hjälp att somna in. Vi anhöriga satt/låg i våningssängar på rad. Såg genom ett fönster när han fick den där sista sprutan, som han
somnade in av. Sen helt plötsligt kom det med honom i en urna kremera. Kändes så verkligt. Var så ledsen när jag vaknade. Att se morfars ansikte när han fick dödshjälpen. Usch för drömmar. Saknar honom så himla mycket, mormor ska vi inte ens tala
om hur stor saknaden är. Jag förstår inte. Varför ska de bra människorna försvinna så?
